Bahnhof - Internetfabriken mitt i stan - Cygate

Bahnhof – Internetfabriken mitt i stan

I snart 20 år har Bahnhof utmanat de stora operatörerna med såväl bredbandstjänster som med en egen attityd.

I snart 20 år har Bahnhof utmanat de stora operatörerna med såväl bredbandstjänster som med en egen attityd.

I snart 20 år har Bahnhof utmanat de stora operatörerna med såväl bredbandstjänster som med en egen attityd. I dag har Bahnhof också en växande verksamhet inom IT-drift, med molntjänster och hosting. Företaget fortsätter gå mot strömmen och bygger ut sina datacenter med alldeles egna idéer och på platser som ingen annan tänkt på.

Stockholm är inte en industristad längre. De flesta gamla fabrikerna är för länge sedan rivna, medan resten har förvandlats till kontor, lägenheter eller offentliga lokaler. Men vad är egentligen en industri? Bahnhofs verksamhet, med it-drift, hosting- och bredbandstjänster för företag och hushåll, är faktiskt en modern industri, och den ligger mitt i stan.

Det finns till och med en ”skorsten” på Bahnhofs anläggning Pionen på Södermalm. Fast det är inte rök utan vattenånga från kylsystemet som bolmar ut på gatan utanför bergrummet vid Vita Bergen där Bahnhof förvandlat den gamla atombombsäkra bunkern från 1950-talet till futuristiskt datacenter. Med drygt 130 rackskåp som står på dygnet runt och kräver bortåt en megawatt från elnätet så blir det mycket värme som ska vädras ut. Men snart är det slut med att elda för kråkorna.

– Vi har börjat samarbeta med energibolaget Fortum för att ta vara på överskottsvärmen och leda ut den på fjärrvärmenätet istället. Det är inget man kan göra med en serverhall ”ute i skogen”, säger Gustav Bergquist, teknikchef på Bahnhof.

case-bahnhof-rackBahnhof gör gärna saker rakt på tvärs mot den normala logiken i deras bransch. Vanliga datacenter placeras i anonyma byggnader i förorterna, Bahnhof annonserar sin närvaro med skyltar och designade entréer mitt i stan.

Kunderna hyr plats hos Bahnhof och ställer in sin egen utrustning i datacentret. Vad som ryms i skåpen och vilken slags datatrafik som passerar in och ut, det lägger man sig inte i. Eller som det står i Bahnhofs programförklaring: ”Vi sätter värde på yttrandefrihet och har alltid stått upp för våra kunders integritet och skydd”. Många andra företag i Internetbranschen skriver kanske också under på det, men Bahnhof står bakom de vackra orden i handling, till exempel genom att husera Wikileaks servrar under den period då deras största avslöjanden gjordes. I dag är Wikileaks-servern som var igång 2010-2011 ett museiföremål som visas upp för gästerna i Bahnhofs egen bar.

Blandning av tjänster ger balans

Bahnhof har främst gjort sig kända som leverantör av bredbandstjänster och uppkoppling, men i dag är det drift och hosting som växer snabbast. Det finns en ekonomisk logik och en tanke bakom att kombinera dessa två grenar av verksamheten under samma hatt.

– Vi vill ha en jämn balans mellan inkommande och utgående trafik på nätet, eftersom det ger oss en bättre sits gentemot operatörerna, säger Bahn- hofs nätchef Rickard Östman.

Så här fungerar det: Genom bredbandskunderna bland hushåll och företag får Bahnhof övervägande inkommande trafik från Internet, medan deras data- center driver mycket mer trafik i motsatt riktning. Bahnhof blev nyligen först i Sverige att ansluta sig mot Internet med en länk på 100 gigabit/s. Den går till Netnod i Stockholm, den största knutpunkten för Internet-trafik i landet. För detta ändamål har Cygate installerat en ny router i den tyngsta klassen hos Bahnhof, en Cisco asr 9000.

– Att bygga ut och uppgradera kapaciteten är ett jobb som alltid pågår och aldrig blir riktigt färdigt. Vi talar om att vi måste fördubbla kapaciteten varje år bara för att upprätthålla tjänstekvaliteten. Att ansluta med 100 gigabit är nytt nu, men om ett par år tycker vi att det är vardagsmat, säger Bahnhofs teknikchef Gustav Bergquist.

Framgångsreceptet är att vara tekniskt kunniga och kunna tillämpa tekniken snabbt. Bahnhof vill ta vara på det tekniska försprånget och få utväxling på det ut i kundledet, till exempel genom att vara först med att erbjuda kunderna gigabit-anslutning i hemmet.

– Vi satsar inte på spjutspetsteknik för teknikens egen skull, men vi tror på transparens när det gäller nätkvalitet och prestanda. Våra kunder är medvetna och har höga krav, och självklart ska vi ge dem det de betalar för, säger Gustav Bergquist.

Korta avstånd ger snabbare nät

För Bahnhofs kunder finns tydliga fördelar med att företaget väljer centrala lägen – genom att avstånden blir så korta som möjligt mellan kunder- nas anslutningar och Bahnhof och därifrån till knutpunkterna till de breda motorvägarna på Internet så ökar kundernas möjligheter att få till- gång till riktigt snabba uppkopplingar i nätets änd- punkter, samtidigt som fördröjningen i trafiken blir minimal.

Med extremt korta hopp både till internetknut- punkter och olika nationella och internationella fibernät blir svarstiderna så låga att Bahnhof i cen- trala Stockholm mäter skillnader i mikrosekunder i stället för millisekunder.

Därför följer Bahnhof samma princip över hela landet, med egna teknikcentraler på ett hundratal orter runt i Sverige. Alla dessa ligger centralt beläg- na i stadskärnorna, som regel i samverkan med olika stadsnät dit bredbandskunderna är anslutna.

case-bahnhof-faktarutaPionen på Södermalm öppnade för business 2008 och i dag är alla rackskåpen i bergrummet fullt belagda. Men Bahnhof fortsätter växa och kundernas behov av mer lagring och fler servrar ser omättligt ut. Det gav anledning att bygga ytterligare en data- center-anläggning, Thule, som ligger ännu mer centralt i Stockholms city. Thule öppnade 2012 och är numera även Bahnhofs huvudkontor. Också här handlar det om ett insprängt bergrum med en stolt historia. Det var på 1960-talet som försäkringsbolaget Skandia (tidigare Försäkringsaktiebolaget Thule) behövde plats för sina stordatorer och därför lät bygga anläggningen inne i Brunkebergsåsen intill huvudkontoret på Sveavägen.

Bygger med egen kompetens

Det finns flera företag som har specialiserat sig på att projektera och bygga datorhallar, men Bahnhof är inte särskilt lockande av deras erbjudanden.

– Vi vill göra så mycket som möjligt själva. Om något går snett är det vår erfarenhet att det ändå är vi som till sist måste lösa problemet, och då behöver vi ha kompetensen i huset, säger Gustav Bergquist.

Därför är det inte så konstigt att Bahnhof har gjort verklighet av en hel del eget tänk i nybygget Thule. Det märks till exempel i taket på server- hallarna där fläktaggregaten sitter. De är egentligen inte byggda för just it-drift utan för kylrum, men resultatet är ändå att anläggningen blir väldigt effektiv och energisnål.

Tidigare byggdes datorhallar med hål i golvet för kylning. Det fungerar inte lika bra i dag, när datakraften packas allt tätare. Varje rack kräver mer energi och avger mer värme på samma lilla yta.

– Idén är att fånga upp den värme som avges så nära källan som möjligt för att kunna ta vara på den. Det inkommande vattnet i kylsystemet håller 7 grader. Med konventionell kylning skulle vi få omkring 12-14 grader på returledningen, men här på Thule når vi ända till 22-25 grader, säger Gustav Bergquist.

Varmare vatten betyder att Bahnhofs överskotts- värme är mer värdefull när den växlas in på Fortums fjärrvärmenät.

Även när det gäller utbyggnad av infrastrukturen i sitt nät vill Bahnhof gå sin egen väg och lita till egna resurser så långt det är möjligt.

– Det är en stor fördel för oss att äga vårt eget transportnät. Det betyder att vi väldigt snabbt kan skala upp kapaciteten med ny utrustning och hantera en trafikökning så att våra kunder alltid får den bästa kvaliteten på tjänsterna.


Liknande case

Är du intresserad av att få liknande case skickade till dig när de publiceras? Fyll i dina e-postadress nedan: